Terapi

Skriver nu något som är väldigt privat, men att skriva är för mig en form av terapi, och har man svårt för att prata om något eller tycker det känns för jobbigt så är det skönt att med ord på papper få det man vill ha ur sig och på så sätt bearbeta det som hänt/händer.
Skrev ju att jag hade en liten räka i min mage, räkan finns fortfarande kvar, men den är inte vid liv. Har precis fått besked om att jag just haft mitt 3e missfall. I detta läge kan inga ord beskriva hur det känns, att något jag känt, har längtat efter, sett fram emot inte alls kommer att fortsätta finnas. Frågorna är många, är det mig det är fel på? Var den en hon eller en han? Ska man våga pröva igen?
När man fått missfall får man höra att det var lika bra det som hände för det var säkert fel på fostret, men det är inte till någon tröst.
Det känns också extra jobbigt att tala om för alla som vet om att jag var gravid, att det inte blir någon baby av det hela.
linda

Kommentarer
Postat av: Cissi

Oj vad tråkigt Linda, jag är jätteledsen för er skull... tänker på er och skickar en kram!

2007-08-28 @ 17:47:57
URL: http://csomicissi.blogspot.com
Postat av: Åsa

Skickar många många varma kramar och tankar till dej vännen. / Å

2007-08-28 @ 21:27:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0