tankar, tänkte och tänk!
Många tankar sunrrar runt i mitt huvud efter veckan som varit, jag bearbetar det som händer och det som har hänt och försöker tänka positivt, och det funkar!
Jag mår väldigt bra efter omständigheterna och är starkare i mig själv, trodde inte att det skulle vara så. Min familj har också hämtat sig och livet kan gå vidare här på Föreningsvägen 16.
Efter denna helg måste jag nog börja forska i vad det skulle kosta att ljudisolera huset, det har bråkats, slagits, gråtits, skrikits, sjungits, skrattat och när fyra barn gör det samtidigt, då låter det, vill jag säga. Kan inte begripa varför inget av barnen förutom Hugo är kompissjuk, de andra tar sig inget för, klagar över att de har långtråkigt och är mig och Göran i hasorna hela tiden förutom på toa. Eller är det så att man ska roa en 16 årig grabb?? tacksam för svar.
Igår var min mamma i stan och jag passade på att få umgås med henne på tu man hand, vi hade en jätte trevlig dag på stan, tyvärr var stan överbefolkad och det gick inte att sitta i lugn och ro på fiket och prata. Men mamma fyndade kläder och jag köpte två kuddfodral. Efter stan åkte vi hem hit och mamma hjälpte mig att fålla upp ett par jeans, vilket jag som 33 åring borde kunna själv, men det fungerar bara inte, min relation till symaskiner existerar inte. Förhållandet ska ju vara ömsesidigt och det är bara jag som får ge hela tiden, "den" bjuder aldrig till.
David med skock anlände på eftermiddagen och vi grillade kött, åt hasselbackare, sås och grillade grönsaker, vi åt alla så vi fick ont i magen, och när man sitter där och mår som mest illa, då bara måste man sitta och plocka från resterna och så klart stoppa det i munnen. Vi sjöng singstar och min make & bror bjöd på en duell i OOA HELA NATTEN, men dans och diverse orena toner. Givetvis hade vi chips, dip och ostkrokar och den som hade tid att handen från någon av skålarna, sjöng istället. Men av allt avtog när Hilda blev tillsagd att sluta klättra i soffan och en tiondels sekund senare föll rak ned i golvet med huvudet före. Aj aj, och en blå bula!
Nu känner man att hösten är på G, jag är av den sorten som tycker om hösten, jag finner den vacker, mysig och rogivande. Jag längtar efter stearinljus och mysiga hemma kvällar, jag ser även fram emot höstens innebandy säsong som snart drar i gång på allvar. Min skola börjar imorgon och det känns ändå ganska bra att börja om, längtar inte precis, men nu är examen så nära och jag har nått mitt livsmål.
Många hälsningar// Linda
Jag mår väldigt bra efter omständigheterna och är starkare i mig själv, trodde inte att det skulle vara så. Min familj har också hämtat sig och livet kan gå vidare här på Föreningsvägen 16.
Efter denna helg måste jag nog börja forska i vad det skulle kosta att ljudisolera huset, det har bråkats, slagits, gråtits, skrikits, sjungits, skrattat och när fyra barn gör det samtidigt, då låter det, vill jag säga. Kan inte begripa varför inget av barnen förutom Hugo är kompissjuk, de andra tar sig inget för, klagar över att de har långtråkigt och är mig och Göran i hasorna hela tiden förutom på toa. Eller är det så att man ska roa en 16 årig grabb?? tacksam för svar.
Igår var min mamma i stan och jag passade på att få umgås med henne på tu man hand, vi hade en jätte trevlig dag på stan, tyvärr var stan överbefolkad och det gick inte att sitta i lugn och ro på fiket och prata. Men mamma fyndade kläder och jag köpte två kuddfodral. Efter stan åkte vi hem hit och mamma hjälpte mig att fålla upp ett par jeans, vilket jag som 33 åring borde kunna själv, men det fungerar bara inte, min relation till symaskiner existerar inte. Förhållandet ska ju vara ömsesidigt och det är bara jag som får ge hela tiden, "den" bjuder aldrig till.
David med skock anlände på eftermiddagen och vi grillade kött, åt hasselbackare, sås och grillade grönsaker, vi åt alla så vi fick ont i magen, och när man sitter där och mår som mest illa, då bara måste man sitta och plocka från resterna och så klart stoppa det i munnen. Vi sjöng singstar och min make & bror bjöd på en duell i OOA HELA NATTEN, men dans och diverse orena toner. Givetvis hade vi chips, dip och ostkrokar och den som hade tid att handen från någon av skålarna, sjöng istället. Men av allt avtog när Hilda blev tillsagd att sluta klättra i soffan och en tiondels sekund senare föll rak ned i golvet med huvudet före. Aj aj, och en blå bula!
Nu känner man att hösten är på G, jag är av den sorten som tycker om hösten, jag finner den vacker, mysig och rogivande. Jag längtar efter stearinljus och mysiga hemma kvällar, jag ser även fram emot höstens innebandy säsong som snart drar i gång på allvar. Min skola börjar imorgon och det känns ändå ganska bra att börja om, längtar inte precis, men nu är examen så nära och jag har nått mitt livsmål.
Många hälsningar// Linda
Kommentarer
Postat av: Åsa
En jätte KRAM till min Linda!
Trackback
