Självkänslan, vart tog den vägen?

Ibland känns allt bara hopplöst hemskt, just nu är jag i en sådan "dager", jag känner mig inte alls som en lyckad mamma och fru, har ingen ork att göra allt det där andra mammor gör. Vad gör då andra mammor? vet egentligen inte, kan bara inte rå över mina egna känslor. Tänkte pigga upp mig själv genom att byta gardiner i köket och försöka piffa till "stöket" lite grann, men nä,,, det känns inte bätrre. Jag har allt jag behöver och mer därtill och ändå känner jag mig inte nöjd med mig själv, kanske beror allt på vad som hänt, kanske inte. Visst tänker jag på Edwin dagligen och undrar hur det hade vart att ha en till son i huset, men nu finns han bara i våra/mina tankar och jag får nöja mig med det. Jag hann få väldigt många fina veckor tillsammans med den lilla krabaten som växte i min mage, ändå tills det en dag tog slut. 

Man försöker glädjas åt allt man har och som man borde uppskatta mer, det finns ju de som inte ens har tak över huvudet, har mat för dagen, de som inte har familj, barn, föräldrar. Jag har många som älskar mig, som uppskattar mig, ett hus, sommarstuga, mat och så mycket mer än vad egentligen behöver och ändå känns det bara blää. Det är inte det materiella som fattas mig, det är nog min egen självkänsla som fått sig en törn.



Men hur ska man göra för att finna tillbaka sin självkänsla, känslan av att vara nöjd med sig själv och tycka om sig själv för den man är?

Fann detta på nätet:
8 tips för bättre självkänsla  

1. Låt din kropp bli din bästa vän Bete dig mot din kropp som du gör mot någon du tycker om. Arbeta med kroppen i stället för mot. Då börjar du också ta bättre hand om den.  

2. Vårda din kropp Skriv ner allt du vill göra för att visa att du bryr dig om din kropp och när du tänker göra det. Det kan vara att beställa fotvård, gå till tandläkaren, gå på massage, ta avslappnande bad i väldoftande oljor, smörja in huden med sköna krämer, dra ner på arbetstakten eller ta en skogspromenad.  

3. Bli medveten om och tänk mer på enskilda kroppsdelar Fråga dig till exempel: Vilken musik längtar öronen efter att få höra? Var gillar fötterna bäst att få promenera? Hur vill håret känna sig? Vad vill händerna beröra eller skapa? Vilka dofter vill näsan känna eller vilken dans längtar dina höfter att få röra sig till?  

4. Städa i garderoberna Släng eller ge bort allt som är för litet, för stort, för gammalt eller sånt du aldrig använder. Det troliga är att det inte kommer till användning. Du får snarare dåligt samvete och känner dig missnöjd.  

5. Köp de kläder du vill ha nu Vänta inte tills du gått ner i vikt, till exempel, utan skaffa de snygga kläder och underkläder som du längtar efter nu och i den storlek du har nu. Då känner du dig både fräschare och snyggare.  

6. Lyssna på och bli medveten om vad du säger om dig själv Kritiserar eller nedvärderar du dig själv med ord som "det är ingen idé, jag klarar det inte" eller "jag är så fet/ful/mager och dum i huvudet". Eller "jag hatar mitt utseende". Hur skulle du reagera om din partner eller bästa vän sade detsamma om sig själva? Du skulle sannolikt inte hålla med dem. Tänk på det nästa gång du kritiserar dig själv.  

7. Ta inte åt dig negativa kommentarer Sålla bort kommentarer, åsikter och kritik från andra människor om det inte är konstruktivt eller kan vara användbart för dig.  

8. Jaga dina "Energivampyrer" Försök komma på allt som suger ut din tro på dig själv, som trycker ner dig och gör dig svag, maktlös, urlakad och deppig. När du blir medveten om och får insikt om vad det är kan du lättare göra dig av med det.  

Källa: Älska din kropp som den är, av Astrid Longhursts

(det kanske ligger något i det!)

Kommentarer
Postat av: Åsa

Men tjejen kom till jag så ska vi surra dej less...längtar efter dej vännen. bamsekram Å

2008-08-04 @ 20:11:55
Postat av: Linda

hej min åsa, jag kommer, jag kommer, har du potatissoppan klar då?

2008-08-04 @ 22:19:17
URL: http://familjenbacklin.blogg.se/
Postat av: Catta

Hej på dig. Hittade din blogg via utmärkelsen som Jea gett dig och jag fastnade här i en och en halv timme. Vilket öde ni har gått till mötes och vilken underbar och stark familj ni verkar ha. Jag tror inte att någon kan gå oberörd genom det som hänt er och att självkänslan inte alltid är på topp känns inte så konstigt. Du verkar vara en otroligt stark människa och trots att jag aldrig träffat dig blir jag imponerad. Klart att det alltid finns någon som har det värre, men kom alltid ihåg att det är bara du som känner hur du har det och det kan ingen annan döma! Du kommer nog att dyka upp i mina tankar då och då, "den kvinnan som var så otroligt stark och hade en så underbar familj". Stor kram till dig! /Catta

2008-08-04 @ 23:35:47
URL: http://cattasattac.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0