Familjen Bäcklin

Nu har vi passerat hälften av en arbetsvecka, och vi närmar oss ännu en helg. Veckorna går för fort, jag hinner inte alls med. Gick tiden verkligen så här snabbt när man var yngre? Jag ville minnas att det var en evighet från måndag till fredag- från födelsedagar till julafton-  med mera. Nu är det måndag och fredag nästan hela tiden, vilket inte gör så mycket just nu, min längtan efter att få åka till London är enorm och för var dag som går är jag en dag närmare vår resa.

Denna dag har ingenting speciellt hänt, Göran arbetar och pojkarna är på sina respektive skolor, och jag är hemma och försöker göra lite nytta. På eftermiddagen åkte jag med grabbarna till ranchen där de slog ett par hinkar var, måste säga att jag är väldigt imponerad över båda sönernas slag och Hugo gjorde succe på greenen, några "hole in one" blev det.



Dagens absoluta hissning vill jag ge till:

 Lyssna, blunda & njut, ett måste är bra ljud och gärna mycket bas.

http://www.skivkoll.se/2008/06/25/video-katy-perry-i-kissed-a-girl/

och när du ändå är här, passa på,,,,njut, skön musik så inni vassen:

http://www.youtube.com/watch?v=ftZ0jpYdn70

http://www.youtube.com/watch?v=EkHTsc9PU2A

   

Det är inte farten som dödar... utan det är smällen!!

Eller om man ska översätta det:

It´s not the fart that kill you... it´s the smell!!

     

dagen började bra, båda barnen var positiva inför dagens skola, vilket måste betyda att gårdagen mer än bra. Robins taxi kom vid 8.05 och det var en väldigt, för att inte säga en super stolt mamma som vinkade adjö. Hugo cyklade och kunde inte begripa hur sakta jag egentligen går, men vi hann fram i tid. Göran som hade arbetat till 01 under natten, kunde inte sova på morgonen, något som han annars brukar kunna rätt bra, vilket säkert kommer att yttra sig med diverse gäspningar under kvällens arbete. De ska dessutom arbeta övertid ti-to natt + söndag, ett av projekten ska vara levererade v45 och de måste hinna i tid.

Idag har jag tagit itu med skolan igen, en läxa vi ska redovisa på måndag, vi ska gestalta hur vår sommar varit i tre olika bilder, bilderna får vi tillverka/göra i valfritt material. Jag har fotat och förstorat en sten  havet, vattnet slår mot stenen och det är både lugnt och "vilt" runt stenen. Tänkte att den ska symbolisera min sommar som upp och ner, lugnt och stormigt. Nu ska jag bara komma på två bilder till och de ska få symbolisera kärlek och solsken.








" En av hemligheterna med livet är att kunna förvandla stötestenar till stenar att kliva på".

" Livet är som att surfa, upp & ned på vågorna. Ibland faller man av brädan & måste kravla sig upp igen".

                       

        

Har precis kommit hem efter ett besök på vårdcentralen, det visade sig att jag haft öroninflammation i höger öra( inte alls konstigt att jag haft ont), virus i luftvägarna ( tror jag det hette) och fortsatt virus/influensa. Jag är alltså inte alls riktigt frisk, men jag känner mig betydligt piggare och mera uppåt än på länge;)
Men jag har ingen feber, inte nu i alla fall och jag behöver inta bara ligga och sova, visst tryter orken men jag vilar med jämna mellanrum.

Imorgon ska vi på bröllop, Viktoria & Stefan ska gifta sig i Storforsen, det ska bli väldigt trevligt och vi är glada över att få delta. Mina söner är hos deras pappa och än en gång måste jag få påpeka att det är himla skönt att han också flyttat hit till stan, nära och praktiskt. Jens arbetar sin sista dag på lindbäcks och ser med all säkerhet fram emot en sovmorgon imorgon, vilket han gjort sig förtjänt av. Göran ser också fram emot sovmorgon, men framför allt att få spela golf. Själv ska jag krya på mig och bara ta det lugnt. På söndag ska jag ha Me and I party,,,,
http://www.meandi.se/ kolla in höstkollektionen,, det finns så mycket jag vill ha till Hugo.

              

Har funnit en väg tillbaka och livet börjar kännas hyfsat "levbart", men vad vore inte livet utan svackor, man uppskattar bara sitt liv ännu mer efteråt!

Efter gårdagens långa utläggning och efter många tankar har jag kommit fram till att jag ska ta en semester från bloggandet, har lovat mig själv att bara blogga om jag känner för det och just nu känns det inte alls läge för något bloggande alls. Jag vet att livet här på nätet fortsätter utan mig, och jag vet också att så snart jag känner för det så är min bloggsemester över och jag stter här och plinkar på tangenterna igen.

Idag har jag och Hugo besökt Åsa & Maz i Älvsbyn, vi åt potatissoppa & vitlöksbröd, himla gott. Vi pratade, skrattade, minns tillbaka, tänkte framåt, skrattade lite till, lite mer allvarligt och bara njöt av varandras sällskap. Det är ju inte så ofta nu för tiden som vi hinner umgås och träffas. Men de gånger vi ses känns så underbara. tack för en fin dag!

Familjen Anderssons stolthet LABAN. Ps till dig som en gång sagt att katter är osociala varelser: DU HAR FEL



Göran tog med de äldre grabbarna på en Match i hockey med de stora proffsen, Foppa, zäta och allt vad de nu heter.

Innan jag tar semester vill jag också hinna säga:

Faster Anita, jag har lämnat pengar( för blomman till Karina) till pappa för ett tag sedan, han skulle ge dem till din make,,, ni kanske måste påminna pappa,,,minnet är bra, men kort!

Farbror( höll på att skriva faster igen) Lorentz, pojkarna tackar så väldigt för checkarna till ranchen,,, det kommer att slås många sneda, höga, kort och långa bollar där!

Göran, tveka aldrig, finns alltid här för dig!

Välkomna hem imorgon Turklandsfamiljen Bäcklin, vi ses snart!

Ibland känns allt bara hopplöst hemskt, just nu är jag i en sådan "dager", jag känner mig inte alls som en lyckad mamma och fru, har ingen ork att göra allt det där andra mammor gör. Vad gör då andra mammor? vet egentligen inte, kan bara inte rå över mina egna känslor. Tänkte pigga upp mig själv genom att byta gardiner i köket och försöka piffa till "stöket" lite grann, men nä,,, det känns inte bätrre. Jag har allt jag behöver och mer därtill och ändå känner jag mig inte nöjd med mig själv, kanske beror allt på vad som hänt, kanske inte. Visst tänker jag på Edwin dagligen och undrar hur det hade vart att ha en till son i huset, men nu finns han bara i våra/mina tankar och jag får nöja mig med det. Jag hann få väldigt många fina veckor tillsammans med den lilla krabaten som växte i min mage, ändå tills det en dag tog slut. 

Man försöker glädjas åt allt man har och som man borde uppskatta mer, det finns ju de som inte ens har tak över huvudet, har mat för dagen, de som inte har familj, barn, föräldrar. Jag har många som älskar mig, som uppskattar mig, ett hus, sommarstuga, mat och så mycket mer än vad egentligen behöver och ändå känns det bara blää. Det är inte det materiella som fattas mig, det är nog min egen självkänsla som fått sig en törn.

Söndag, och vad har vi gjort?

Lördag, målat ena väggen till garaget, besökt luleå en snabbis, lekt bonde, spelat golf och insett att man gift sig med en nörd, hittade maken sittandes vid tv:n med en peg bakom örat.
            

Idag blev det Nolia och allt vad det innebär. Hug var mitt i paradiset, han har suttit, stått vid, tagit på, klättrat upp i, fotograferats vid, i och på, han har önskat sig, velat köpa allt som haft en motor i sig.
 
        

Nu är de äldre grabbarna med Göran på golfbanan, själv sitter jag här vid datorn och grubblar på middag, magen knorrar men känner inte minsta sug på att laga mat. Men är dock tvungen att ta tag i middagslagandet nu// vi hörs

Nu är vi åter i vårt hem efter ett par dagars vift. Vi åkte ju som sagt var till stugan i tisdags, packningen var stor, konstigt nog släpar vi ALLTID med oss en massa "bra att ha grejor", till och med släpet var lastat. Gräset hade vuxit rejält, usch, men fint blev det efter många timmars slit med gräsklippare. Vi grillade goda kotletter och njöt av sommaren och den vackra utsikten, bara ett fel MYGG; BRÄMS & KNOTT.. Ska köpa med oss rejält med radar nästa stugvisit. Vi tog båten och åkte ut på sjön, en icke allt för uppskattad båttur i allas ögon,, men Robin var nöjd, han hade med sitt nya kastspö och svingade som aldrig förr, den som däremot fick fisk det var Göran som på säker hand drog in mini abborre efter abborre, de var alldeles för små för att bli till mat, så de fick komma tillbaka i träsket. - men passa er nästa sommar=)

           

På kvällen gick vi upp till bror med familj, där bjöds vi på kladdkaka och kaffe. Jag fick min present i efterskott och gissa om jag blev glad,,, ytterligare presentkort på kontorsteknik i Älvsbyn,, där finns det mycket för en pysslare som mig! Tusen tack David, Jenny, Gunnar & Hilda.

Natten som skulle bli så mysig förvandlades till något helt annat, när klockan var tio över ett på natten gav vi upp, packade bilen och åkte hem. Hela stugan var som ett terrarium, varmt, klibbigt, blött, fuktigt, kylen arbetade för fullt och gav ifrån sig oljud, fast vi hade fönstren öppna kom ingen vind in, inte ens minsta vindpust. Det kände skönt att få krypa ner i sin perfekta säng hemma. Med facit i hand så skulle vi tagit med oss någon bordsfläkt hemmifrån.

Onsdag, rätt trötta efter nattens bravader men fulla av längtan efter vad som komma skall: Den årliga stugfesten hos pappa & Inger, en mysig tillställning där vi som gäster har full pension, med mat, service och dryck. David med familj har md sig husvagn och vi Bäcklinare sover i sovstugan(måtte inte fukten ha hittat dit med!)
Innan vi åkte ut till Högsböle hälsade vi på hos de nyhemkomna på Hamnplan, Johan och Helena . De kom hem från London tisdagskväll och åker i kväll till Turkiet. De hade fullt upp med att ordna allt inför resan, så som häst, packning och tvättning. Även där fick jag en present i efterskott, en svart marimekko kanna, precis den som jag önskat mig,,,, tusen tusen tack för den fina Helena & Johan med barn, den står redan i kylen med citronvatten. På bilden nedan syns också pärmen jag investerat i för att kunna hålla ordning på quickutz grejjset.

   

Väl på plats hos morfar & Inger gick vi ner till båthamnen för att kika på båtar. Jag passade på att ta några bilder på pojkarna, något de håller på att vara svårflirtade till att ställa upp på. När David med familj sen också kom på plats så var det maten som hade högsta prioritering. Skriver sen inte mer, bilderna får berätta själva. Men vi hade en underbart trevlig kväll och vi tackar alla för gott sällskap.